torsdag 10 december 2009

Anonyma gästbloggare...


Fina Bladinare,

Gissa vem som är på bilden?
Martin har gett oss äran att få gästblogga här, kan det tänkas att det beror på att han vill slippa göra det själv?

Han hade en liten önskan om att vi skulle berätta för er vad som har hänt under terminen. Och det tänker vi såklart göra, men inte riktigt än. Först ska ni få höra lite hemligheter om skolans i särklass största smygare. Visste ni t.ex. att…
… Martin har en liten plastzebra på sitt skrivbord? Hmm. Undrar varför?
… Martin ibland slutar klockan 12.00 på fredagar för att han ska (paus för dramatisk effekt) åka och fiska? Resten är sekretess…

Förlåt Martin. Du vet att vi gillar dig. Till ämnet. Den här terminen är ju vår näst sista och det har nog varit vår hittills bästa. Det har hänt en massa galna, roliga, konstiga och sjuka saker. Vi fick hit nya ettor, som visade sig vara jättetrevliga. Skolan fick ett nytt elevråd, som är det absolut bästa vi har haft någonsin. Vår klass (puss till er!) visade att vi faktiskt kan det som vi ska vara bra på och det var minsann på tiden. Alla blev glada, men gladast blev nog Axel.
Vad har mer hänt under denna terminen? Kärlekspar hit och dit såklart, men våra favoriter är för alltid Bladins egna Pete Doherty och Kate Moss. Ni som inte vet vilka det är – leta efter ett par som ser ut som om de har råkat klistra ihop sig själva med superlim. Han har lugg, hon en massa blont hår. De delar på allt, till och med lussebullar, projektarbeten och suddgummin. Vi tycker om dem, mycket.

När det var Öppet Hus nu i november var det dags för Niclas att fylla 21 år. Ingen var gladare än han själv åt att han ”faktiskt ser så pass ung ut”. Eller jo, det fanns nog en förresten. Personen förbli anonym. Öppet Hus är förresten alltid en egen historia i sig och det är alltid lika mysigt att vara där.

En händelse som vi speciellt minns från den här hösten är den där dagen Martin hade fiskmat i sin väska. Det såg ut som små chokladkulor och detta utnyttjades ju såklart till f-u-l-l-o. Så ofta han kunde lurade Martin på folk fiskmaten, i samband med frågan: ”Vill du ha en maltesers?”
Alla gånger Britta har sagt någonting helt galet och inte insett det förrän det är för sent, är väl värda att komma ihåg. Eller alla gånger Axel har sagt en sak men menat en annan, och fysiker-sidan visat sig. De djupa diskussionerna som vi har haft under Davids lektioner, där tankar så djupa att vi inte ens trodde att vi hade dem, fick komma fram.

En jäkla härlig termin alltså. Inte för att det var någonting som vi tvekade på…

Inga kommentarer: